Sömnstörningar

Sömnproblem i sig är inte en sjukdom så länge den inte är långvarig. Även om problem att somna och en benägenhet att inte kunna sova en hel natt kan berättiga läkarbehandling så finns det även andra sömnrelaterade sjukdomar.

Här får du en översyn över de vanligast förekommande sömnstörningarna som finns, utöver normala sömnproblem.

Insomnia

Insomnia är en kronisk oförmåga att sova tillräckligt mycket, eller tillräckligt kvalitativt för att kunna leva ett normalt liv under sin vakna del av dagen. Eftersom sömnbehovet varierar kraftigt mellan personer är det svårt att definiera exakt vad som är “rätt” mängd sömn.

Insomnia är ofta ett resultat av åldersrelaterade förändringar i kroppen men den vanligaste anledningen är förmodligen psykologiska störningsmoment. Människor har svårt att somna om man är nervös eller irriterad, därtill gör depressioner ofta att man tenderar att vakna för tidigt.

Nära 10-40% av befolkningen (baserat på olika länder) lider periodvis av insomnia vilket gör det till den vanligaste sömnstörningen. Därtill finns det många som tror att de lider av insomnia men som faktiskt sover normalt, när de undersöks närmare.

Sömnapné

Sömnapné är ett tillfälligt avstannande av andning när man sover. Avstannandet är normalt mellan 20-40 sekunder men kan pågå ännu längre. Det händer upprepade gånger under natten, vilket förstås är en obehaglig företeelse. Man vaknar då tillfälligt till av bristen på syre när kroppens reflexer sätter in, ofta med ett kraftigt andetag eller snarkning.

Sömnapné tenderar att vara vanligare bland äldre och kan återfinnas hos personer med någon form av blockering i luftvägarna. Man “andas med lungorna” men luften utifrån kroppen når inte lungorna på grund av blockeringen i de övriga luftvägarna. Symptomen förstärks också av alkohol, högt blodtryck och fetma. Sömnapné drabbar cirka 1-4% av befolkningen.

Gå i sömnen

Om man går i sömnen sker det oftast under steg 3 eller steg 4 under NREM-sömnen. Personer som går i sömnen får en glasartad blick och är icke-responsiva mot andra personer men har viss uppfattning om omgivningen de rör sig i. En sömngångare hittar oftast tillbaka till sängen och kommer på morgonen inte ihåg att de gått i sömnen under natten.

Det är vanligare att barn går i sömnen än vuxna. Cirka 10-30 % av barn går någon gång i sömnen medan samma siffra är 5% för vuxna. Om man inte gått i sömnen som barn är risken mycket liten att man gör det som vuxen.

Det finns inga direkta risker med att gå i sömnen utom den omedelbara risken att slå eller skada sig. Det finns olika behandlingsmetoder (tex psykoterapi, läkemedel med mera) men för barn handlar det oftast om att låta barnet växa ifrån det.

Mardrömmar och nattskräck

Mardrömmar är obehagliga drömmar under REM-sömnen och inträffar oftast sent på natten precis innan uppvaknandet då man drömmer som mest. Personen blir då klarvaken och minns ofta drömmen. För barn som får mardrömmar är det viktigt att man tröstar barnet och visar att det inte är på riktigt så att barnet tryggt kan somna om.

Nattskräck är en annan företeelse som företrädesvis inträffar hos barn mellan 3-6 år och drabbar ungefär 5 % av barn. Det kan tolkas som mardrömmar av föräldrar men är annorlunda. Det inträffar oftast i början av natten och barnet blir aldrig klarvaket. Nattskräck är ofta förknippat med stor stress och skräck hos barnet och kan liknas vid panik. Ibland kan ett barn springa ut ur rummet som för att undkomma en fara.

Till skillnad från mardrömmar bör man inte försöka trösta barnet, eller väcka det (vilket ofta är svårt), då attacken kan bli värre. Det är istället bättre att vänta ut nattskräcken och se om barnet vaknar helt eller somnar om. Till skillnad från mardrömmar minns man inte heller nattskräck.

Narkolepsi

Personer med narkolepsi faller abrupt i sömn från klarvakenhet och det kan inträffa närsomhelst. Denna sömn är dock kortvarig, allt från under en minut till en timme. Ett narkoleptiskt anfall har ingenting att göra med hur mycket personen faktiskt fått sova under natten.

Ett narkoleptiskt anfall triggas ofta av en positiv, trevlig händelse till exempel när man skrattar. Detta är förstås mycket farligt om man kör bil eller tar ett bad! Man kan se på hjärnvågorna hos en person som lider av narkolepsi att de under sin vakna del av dagen har en hjärnaktivitet som är typisk för REM-sömn.

REM-sömn beteendestörning

Normalt så är kroppen paralyserad under den drömrika REM-sömnen men för personer med RBD (REM-sleep behavior disorder) så fungerar inte denna kroppsfunktion. Personer som lider av RBD kan sparka, slå, sjunga, gå ur sängen och riva allt i sin väg! Oftast har det att göra med att personen med RBD har levt ut en dröm han eller hon haft.